Ny AI‑utbildning skapar starkare mediemedvetenhet i Sverige

Hur säkra är vi på vad som är skapat av människa eller AI?

Kan du med säkerhet avgöra om en bild, en text eller ett videoklipp är skapat av en människa eller av artificiell intelligens? Och vad händer när du – utan att veta om det – delar AI‑skapat innehåll vidare i dina sociala flöden? Frågorna blir allt mer avgörande när digital teknik utvecklas snabbt och gränserna mellan mänsklig och maskinell produktion suddas ut.

För att möta den här utvecklingen lanserar Mediemyndigheten webbutbildningen ”Koll på AI” inom satsningen mediemedveten.se. Utbildningen syftar till att ge alla i Sverige – från skolelever och lärare till bibliotekspersonal och allmänhet – bättre förutsättningar att förstå, granska och använda information som påverkas av AI‑teknik.

Varför AI‑kunskap är avgörande för mediemedvetenhet

Artificiell intelligens ingår redan i många av de tjänster vi använder dagligen. Rekommendationssystem styr vad vi ser i sociala medier, sökmotorer sorterar information med hjälp av algoritmer och verktyg för text- och bildgenerering gör det möjligt att skapa trovärdig men helt påhittad information på några sekunder.

Det skapar nya möjligheter – men också nya risker. Risken att vilseledande innehåll sprids, att människor luras av förfalskade bilder eller röster och att våra åsikter formas av system som vi inte riktigt förstår, ökar. Därför blir medie- och informationskunnighet (MIK) en central demokratifråga.

När Mediemyndighetens generaldirektör Jan‑Olof Lind beskriver satsningen betonar han just detta: AI påverkar hur information skapas och sprids, och därmed också hur vi uppfattar vår omvärld. Den som förstår mekanismerna bakom kan lättare göra genomtänkta val – vad man ska lita på, hur man själv agerar och vad man väljer att dela vidare.

Så fungerar webbutbildningen ”Koll på AI”

Utbildningen ”Koll på AI” är framtagen av Mediemyndigheten i samarbete med forskningsinstitutet RISE och är integrerad i plattformen mediemedveten.se. Den är kostnadsfri, går att genomföra när som helst och på valfri plats, och tar cirka 30 minuter att gå igenom.

Upplägget är uppbyggt kring vardagliga situationer där AI redan påverkar vårt informationsflöde. I stället för tekniska föreläsningar är fokus på igenkänning: sociala medier, nyheter, chattverktyg, bild- och videoplattformar och kommunikation i skola, arbete och fritid.

Fyra delar – fyra perspektiv på AI i medievardagen

”Koll på AI” är uppdelad i fyra tydliga delar. Varje del har både förklarande moment och interaktiva inslag, som frågor, exempel eller reflektionsuppgifter.

• Del 1: Vad är AI och var möter vi tekniken?
  En översikt över vad artificiell intelligens innebär, hur olika AI‑system fungerar på en grundläggande nivå och i vilka digitala tjänster vi redan möter tekniken – ofta utan att tänka på det.
• Del 2: Skapande med AI – texter, bilder, ljud och video
  Genomgång av hur generativa AI‑verktyg kan skapa artiklar, inlägg, bilder, musik och röster. Här illustreras hur lätt det är att producera material som ser äkta ut men saknar förankring i verkligheten.
• Del 3: Trovärdighet, desinformation och manipulation
  Fokus på vad som händer när AI‑skapat innehåll uppfattas som sant och delas vidare. Här behandlas risker kopplade till desinformation, propaganda, bedrägerier och hur känslomässigt engagerande innehåll kan påverka våra värderingar och beslut.
• Del 4: Eget ansvar, källkritik och smarta strategier
  Handfasta råd för hur man kan agera mer medvetet som medieanvändare. Deltagaren får verktyg för att granska källor, kontrollera material, reflektera över delningar och fundera över sin egen roll i det digitala ekosystemet.

Kunskapspunkt 1: AI som osynlig motor i informationsflödet

En central kunskapspunkt i utbildningen är att AI ofta arbetar i bakgrunden, som en osynlig motor i våra digitala tjänster. Rekommendationer, sökförslag, filter och flöden formas av analys av tidigare beteenden, gillanden, klick och delningar.

Det innebär att varje person kan hamna i ett delvis unikt informationslandskap. Två människor kan få helt olika nyhetsurval, olika tips i videoplattformar och olika förslag i sina flöden, trots att de bor i samma stad. För att stärka mediemedvetenheten behöver vi förstå den här personanpassningen och fundera på hur den påverkar vad vi uppfattar som normalt, sant eller viktigt.

Kunskapspunkt 2: AI‑skapat innehåll och gränsen mot verkligheten

En annan bärande del är granskningen av AI‑skapat innehåll. Moderna verktyg kan generera fotorealistiska bilder, trovärdiga röster, ihopsatta videoklipp och långa texter på sekunder. Resultaten blir mer sofistikerade för varje år, vilket gör det allt svårare att skilja på äkta och fabricerat.

Utbildningen lyfter bland annat:

• hur deepfake‑liknande videor kan skapa förvirring kring vem som sagt vad,
• hur falska bilder kan spridas snabbt under nyhetshändelser och katastrofer,
• hur manipulerade röster kan användas i bedrägeriförsök,
• hur automatiskt producerade texter kan ge sken av att vara journalistik eller expertutlåtanden.

Den som saknar verktyg för att granska innehållet riskerar att föra vilseledande material vidare – ibland i tron att man gör något gott, exempelvis genom att dela upprop eller varningar som verkar angelägna men i själva verket är felaktiga.

Kunskapspunkt 3: Människans ansvar i en AI‑driven medievärld

AI‑teknik påverkar informationsmiljön, men ansvar och omdöme ligger fortfarande hos människan. En viktig utgångspunkt i utbildningen är därför att deltagaren själv är en aktiv aktör i det digitala ekosystemet – inte bara en passiv mottagare.

Utbildningen betonar bland annat:

• att varje delning, kommentar och gilla‑markering bidrar till att lyfta vissa budskap före andra,
• att källkritik behövs inte bara för nyheter utan även för humor, memes, bilder, ljudklipp och korta videor,
• att etiska överväganden blir viktigare när vem som helst kan producera övertygande men fabricerade berättelser.

Genom reflektioner och exempel får deltagaren syn på sin egen roll och sin egen makt i informationsflödet – både möjligheten att sprida korrekt, konstruktiv information och risken att förstärka felaktigheter eller konflikter.

Mediemyndighetens uppdrag och satsningen mediemedveten.se

Bakom utbildningen står Mediemyndigheten, som tillhör Kulturdepartementets ansvarsområde. Myndigheten arbetar med frågor om yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet, mediemångfald, tillgänglighet samt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan.

Regeringen gav 2024 Mediemyndigheten i uppdrag att genomföra en nationell satsning på medie- och informationskunnighet. Året därpå tillfördes ytterligare medel för att fördjupa arbetet med särskilt fokus på AI. Resultatet är den nationella utbildningsplattformen mediemedveten.se, som samlar flera utbildningar och verktyg.

Vad erbjuder plattformen mediemedveten.se?

Plattformen består av flera nivåer av material och är tänkt att fungera både för privatpersoner och för verksamheter som skola, bibliotek och folkbildning.

• Grundutbildning i medie- och informationskunnighet
  En bred introduktion till hur medielandskapet fungerar, hur information sprids, hur man kan tänka källkritiskt och vilka rättigheter och skyldigheter som följer med yttrandefriheten.
• Fördjupningsdel med handledningsmaterial
  Material, övningar och verktyg för lärare, bibliotekarier, studieförbund och andra som arbetar med utbildning och folkbildning. Här finns stöd för att planera lektioner, workshops och temadagar kring MIK.
• Temautbildningar
  Specifika utbildningar kring särskilda fokusområden, där ”Koll på AI” nu är ett tydligt tillskott. Temautbildningarna ger möjlighet att på kort tid få en sammanhållen genomgång av ett komplext ämne.

Allt innehåll på plattformen är kostnadsfritt och öppet för alla att använda. Upplägget gör det enkelt för enskilda personer att fördjupa sig, men också för organisationer och institutioner att integrera materialet i sin ordinarie verksamhet.

AI i skolan: från teknikintresse till kritisk kompetens

För många unga är AI‑baserade funktioner en självklar del av vardagen: översättningsverktyg, skrivstöd, bildfilter, chattbotar och rekommendationssystem finns i allt från läxhjälp till underhållning. För skolor blir frågan därför både pedagogisk och etisk: Hur använder man tekniken konstruktivt, utan att förlora fokus på självständighet, källkritik och integritet?

”Koll på AI” ger skolor ett konkret verktyg. Lärare kan låta elever genomföra utbildningen som förberedelse inför diskussioner om AI, digital etik, upphovsrätt eller samhällskunskap. Eftersom utbildningen bygger på exempel från vardagen blir det lättare för eleverna att relatera innehållet till sin egen medieanvändning.

Några sätt skolor kan arbeta med materialet:

• använda utbildningen som startpunkt för projektarbeten om informationspåverkan,
• kombinera genomgången med praktiska övningar i att granska bilder, texter och videor,
• diskutera hur AI‑verktyg får och bör användas i skolarbeten,
• koppla reflektioner till kursplaner i samhällskunskap, svenska, bild, media och teknik.

Bibliotek och folkbildning: öppna rum för samtal om AI

Bibliotek och studieförbund har en lång tradition som nav för bildning, diskussion och informationsspridning. När AI förändrar hur kunskap produceras och delas får dessa miljöer en nyckelroll i att skapa trygga forum där människor kan ställa frågor och utforska nya fenomen tillsammans.

”Koll på AI” är utformad för att passa just den typen av verksamheter. Bibliotek kan exempelvis:

• anordna öppna visningar där deltagare går igenom utbildningen tillsammans,
• följ upp med samtal om hur AI märks i nyhetsflöden, sociala medier och kultur,
• kombinera utbildningen med visningar av databaser och källkritiska resurser,
• skapa temaveckor kring digital kompetens där AI är ett av fokusområdena.

Folkbildningen kan på liknande sätt använda materialet som en del av studiecirklar om demokrati, samhälle och digital utveckling. Eftersom utbildningen är kort men innehållstät lämnar den mycket utrymme för reflektion och lokalt anpassade övningar.

Att upptäcka, förstå och hantera AI‑skapat innehåll

En av de praktiska styrkorna i ”Koll på AI” är att den visar hur man kan närma sig AI‑skapat innehåll utan att fastna i rädsla eller teknikfascination. Tyngdpunkten ligger i stället på tre huvudsakliga frågor:

• Hur kan jag ana att något kanske är AI‑skapat?
• Hur kan jag ta reda på mer innan jag litar på eller delar innehållet?
• Hur vill jag själv agera när jag möter sådant material?

Deltagaren får exempel på typiska varningssignaler, som orimliga detaljer i bilder, märklig belysning, inkonsekventa händer eller ansikten, överdrivna känslouttryck eller texter som upprepar sig utan tydlig källa. Samtidigt poängteras att verktygen blir bättre hela tiden, vilket gör att inga enskilda kännetecken räcker. Därför behövs både teknisk förståelse och en genomtänkt, källkritisk hållning.

En annan viktig aspekt är hur snabbt innehåll kan spridas. När många delar något på kort tid förstärks upplevelsen av att det måste vara sant eller viktigt. Utbildningen uppmuntrar därför till en mer eftertänksam delningskultur: att stanna upp, kontrollera ursprung och fundera på tänkbara konsekvenser innan man bidrar till spridningen.

Demokrati, yttrandefrihet och AI‑drivna medier

Mediemyndighetens uppdrag är djupt förankrat i demokratifrågor. Yttrandefrihet innebär både rätt att uttrycka sig och rätt att ta del av information, men det kräver också förmåga att värdera källor och förstå hur mediestrukturer fungerar. När AI‑system blir en central del av informationskedjan påverkas hela ekosystemet för yttranden, nyheter och offentlig debatt.

”Koll på AI” belyser hur AI kan användas för konstruktiva syften – exempelvis för att nå ut med information på flera språk, göra material mer tillgängligt eller skapa nya former av berättande – men också hur samma teknik kan utnyttjas för att skapa misstro, förvirring eller hatkampanjer.

Det gör mediemedvetenhet till en del av den demokratiska infrastrukturen. Den som förstår hur innehåll produceras, organiseras och riktas kan delta mer aktivt och kritiskt i samhällsdebatten. Den som saknar den förståelsen riskerar i högre grad att bli passiv mottagare av strömlinjeformat innehåll där AI‑drivna system styr vad som lyfts fram och vad som döljs.

Hur ”Koll på AI” kan användas steg för steg

För den som vill arbeta systematiskt med utbildningen – som individ eller inom en organisation – kan ett enkelt upplägg se ut så här:

1. Förberedelse
   Bestäm syftet: personlig kompetensutveckling, undervisning, intern fortbildning eller medborgarträff. Säkerställ att alla deltagare har tillgång till dator, surfplatta eller mobil med internet.
2. Genomförande
   Gå igenom hela utbildningen ”Koll på AI”. För grupper kan det vara värdefullt att pausa mellan delarna för att diskutera frågor och reflektioner.
3. Fördjupning
   Använd material från den fördjupande delen på mediemedveten.se för att skapa övningar, diskussionsfrågor eller case. Knyt an till aktuella nyhetshändelser eller lokala exempel.
4. Uppföljning
   Låt deltagarna beskriva hur deras syn på AI‑skapat innehåll har förändrats. Diskutera vilka konkreta vanor de vill ändra – exempelvis hur de granskar innehåll, hur ofta de kontrollerar källor och hur de pratar om digitalt material med andra.

Rollen för plattformar, medier och enskilda användare

Även om ”Koll på AI” riktar sig till enskilda användare, pekar utbildningen indirekt på den gemensamma ansvarsfördelningen i informationssamhället. Plattformar och medieföretag utvecklar, använder och förfinar AI‑system; myndigheter och utbildningsaktörer arbetar med riktlinjer, lagstiftning och folkbildning; individer tar beslut i vardagen om vad de vill titta på, tro på och dela.

När dessa nivåer samverkar kan AI användas på ett sätt som stärker tillgången till kunskap och främjar ett öppet samtal, snarare än att skapa polarisering och misstro. Mediemyndighetens arbete med mediemedveten.se – inklusive AI‑utbildningen – är ett bidrag till just denna samverkan.

Framåtblick: från grundläggande mediekunskap till kontinuerligt lärande

Utvecklingen av AI går snabbt, och verktygen blir både kraftfullare och mer lättillgängliga. Det gör att medie- och informationskunnighet inte längre kan betraktas som en engångsinsats under skolåren, utan snarare som ett pågående lärande genom hela livet.

Genom satsningar som ”Koll på AI” skapas strukturer för att göra detta lärande mer tillgängligt. Plattformar som mediemedveten.se kan löpande uppdatera innehåll, lägga till nya temautbildningar och fånga upp nya fenomen i takt med att de växer fram. Därmed kan både unga, vuxna och äldre återkommande stärka sin förmåga att navigera i en komplex medievärld.

Så kommer du igång – praktiska råd

Den som vill ta del av utbildningen kan enkelt besöka mediemedveten.se och välja temautbildningen ”Koll på AI”. Eftersom allt material är öppet och kostnadsfritt behövs inga licenser eller särskilda avtal.

Några praktiska tips för olika målgrupper:

• Enskilda användare
  Avsätt en halvtimme i lugn och ro, gärna med block eller digitala anteckningar. Fundera på vilka delar av din egen medieanvändning som känns mest påverkade av AI – är det nyheter, sociala medier, underhållning eller studier?
• Skolor
  Planera in utbildningen i arbetslag eller ämnesövergripande projekt. Låt både lärare och elever genomföra den och jämför sedan upplevelser och tolkningar.
• Bibliotek och folkbildning
  Använd utbildningen som start för föreläsningar, bokcirklar, studiecirklar eller öppna dialogkvällar om digitalt samhälle, teknik och demokrati.
• Organisationer och arbetsplatser
  Integrera utbildningen i intern fortbildning kring digital kompetens, informationssäkerhet eller kommunikationsstrategier.

Handlingsinriktat fokus på mediemedvetenhet

När AI genomsyrar allt fler delar av informationsflödet blir det avgörande att inte enbart diskutera tekniken i abstrakta termer. Det handlar om hur människor tar emot, tolkar och använder information i helt vanliga situationer: när de läser nyheter, följer ett kommentarsfält, söker svar på en fråga eller delar ett inlägg som väcker starka känslor.

Genom satsningen ”Koll på AI” och den bredare plattformen mediemedveten.se sätter Mediemyndigheten fokus på just dessa vardagliga ögonblick. Målet är att fler ska kunna känna igen AI‑påverkat innehåll, förstå hur det har uppstått och göra mer medvetna val kring vad de själva vill bidra med i sina digitala miljöer.

Den som vill orientera sig vidare bland svenska informationskällor kring medvetet mediebruk, digital kompetens och samhällsfrågor kan även söka efter oberoende nyhets- och faktasidor via etablerade medieaktörer och katalogtjänster. Sajter som lobibsweden.com nämns ibland i bredare diskussioner om svensk informationsmiljö och kan, när de används kritiskt och i kombination med andra källor, ingå i ett större ekosystem av resurser för den som vill följa utvecklingen över tid. Oavsett vilken källa du väljer – från myndighetssidor till aktörer som lobibsweden.com – är den källkritiska blicken avgörande.

För den som vill stärka sin egen och andras kompetens finns det ett konkret nästa steg: besök mediemedveten.se, starta temautbildningen ”Koll på AI” och använd innehållet som utgångspunkt för samtal, undervisning och reflektion. Varje person som lär sig mer om AI och mediemedvetenhet bidrar till en starkare, mer motståndskraftig offentlighet där information kan granskas, förstås och användas på ett ansvarsfullt sätt.